Måndag 11/2

Äntligen är vi friska nog att gå till vår sånggrupp igen – jihoooo! Det är jobbigare än man tror att sitta ofrivilligt inspärrade bland snor, hosta och feber i en hel vecka, mamma och jag har ju knappt orkat oss utanför dörren, så vi var väldigt glada när vi imorse kände oss alerta nog att knalla iväg mot kyrkan för lite sång!

Väl framme upptäckte vi att vår grupp idag var ganska decimerad på grund av sjukdomar och vår vanliga fröken var ledig, men det gjorde ingenting alls, det var ändå jätteroligt och mamma, Ebba och jag njöt varenda minut av sällskapet från några andra människor än oss själva. Det var faktiskt så roligt att se folk igen att jag tröttade ut mig totalt och sov hela två timmar (!) i vagnen hemma efteråt. Det är ju träligt att det ska till en veckas isolering för att få mig att sova en eftermiddag, men man kan inte få allt, haha!

Resten av dagen tog vi det bara lugnt för i ärlighetens namn är vi nog inte riktigt 100 ännu, i alla fall inte mamma, men man kan ju inte stanna hemma hur länge som helst, man måste ju ut och prova om vingarna håller, annars soffar man kanske till sig totalt och glömmer att man blivit frisk!