Kortisonet hjälpte på en gång! Idag har jag bara prickarna kvar, inget utav den irriterade rodnaden runt omkring så jag ser inte alls lika spetälsk ut som jag gjorde igår – skönt, då slipper jag ha långbyxor på Öland, hihi!
Direkt efter frukosten packade vi in oss i bilen och styrde mot Timmernabben, där vi fått låna ett jättefint hus av mammas kusin Julia och hennes familj att bo i de två nätter vår minisemester pågår, de är så snälla! När vi kom fram var Julia redan där och hade styrt med lunch så det var bara att sätta sig vid dukat bord, vilken lyx! Efter lunchen tyckte jag det var jätteroligt att krypa runt i huset och i trädgården och undersöka de nya miljöerna, och det fanns en hel del att upptäcka för det var ett stort hus! Mamma hade hjärtat i halsgropen flera gånger för eftersom Julias mamma bara har stora barn är huset inte direkt Ludde-anpassat, hihi. Där fanns många bord och fönsterbrädor med små fina dukar i alldeles lagom ställa-mig-upp-och-dra-ner-höjd med ömtåliga vaser, ljuslyktor och fat på, en himla massa trasmattor att halka runt på och hur mycket som helst obekanta möbler att slå näsan i – pust! Det var tur att Julia var där och hjälpte till att ta hand om mig, annars hade jag nog haft fler märken än det efter gårdagens Duploplopp i pannan, hihi!
På tal om Julia så hade jag inga som helst problem med att hon bar runt på mig, kelade och lekte med mig, jag tyckte bara det var jätteroligt och mysigt. Man väljer väl med finess, hihi!
Då vi installerat oss i det fina huset ville vi såklart inspektera Mönsterås, staden där Julia bor och där hennes familj driver ett hotell som vi också var nyfikna på att se, så vi hoppade in i bilen igen och följde Julia den lilla biten mellan Timmernabben och Mönsterås. Väl framme stannade vi först till på hotellet och träffade Julias mamma och styvpappa och tittade runt lite, sedan var det dags att göra stan. Efter några för mig mindre roliga besök i småaffärerna (mamma älskar ju såna där små gulliga städer där det finns små butiker som typ inte finns nån annanstans och där hon alltid hittar nåt att befria från hyllorna, idag var det ett par jättefräna Stinkybyxor till mig, hihi!) blev det riktigt roligt när vi skulle gå till en lekpark mitt i stan frö där stötte vi nämligen på två livs levande elefanter (ja, ni läste rätt!)! Mitt i parken stod de, helt utan inhängnad och man kunde komma så nära att man till och med kände lukten av dem och hörde fraset från deras torra skinn när de rörde sig (Tove och Julia fick till och med småduschar av elefantdregel på sig när en av bjässarna svängde till med snabeln så nära stod de, haha! Myspys!), hur coolt som helst, men när en av dem tog några steg mot pappa och mig där vi stod blev vi lite skraja och backade faktiskt, det är inga små skapelser! Only in Mönsterås, haha!
Efter några timmar i stan följde Julia med oss tillbaka till huset i Timmernabben och leken och myset fortsatte. Medan mamma och pappa fikade (mamma hade då inte druckit kaffe sedan 6.30 och nu var det ju sen eftermiddag så det behövdes verkligen!) spelade Julia krocket med mig och tjejerna, eller ja, jag bidrog i ärlighetens namn nog egentligen bara med att flytta på allas klot och försöka rymma ut genom ett hål i häcken med dem, men någon ska ju göra det också, hihi! Riktigt roligt hade vi i alla fall och vi var alla lite ledsna när Julia till slut var tvungen att bryta upp och åka hem till sitt, men mamma lovade att vi kan ses snart igen så det kändes ganska bra ändå! Tack för en helt underbar dag fina Julia, jag ser redan fram emot vårt nästa möte!
Efter kvällsmaten tog hela familjen en långpromenad längs havet och kom inte tillbaka förrän halv nio då vi i stort sett stupade i säng allihop, trots att vi innan vi gick hade bestämt oss för att ha filmmys i de gosiga sofforna i det fina vardagsrummet när vi kom tillbaka. Så det kan bli – havet suger verkligen musten ur en, oavsett om man är i det eller bara vid det, hihi!
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
