Idag fyller min bästa morbror Jocke 32 år, ett stort grattis till dig! Hurra, hurra!
Fram till kalaset såg lördagen ut som våra lördagar gör mest: Frukost 6.30 (ganska mycket för tidigt om ni frågar mamma och pappa, alldeles perfekt i tid om ni frågar mig, hihi), promenad med hela familjen runt i Tokarp och Björkliden, lunch klockan 11.10 (när alla andra äter typ frukost på lördagar säger pappa!) och sedan en liten lur i soffan med mamma innan det var dags att åka till morbrors kalas. Ganska soft, alltså!
På väg till kalaset upptäckte mamma att vi åkt ifrån hela min skötväska (faktiskt är det första gången det händer på 8,5 månader, så ganska bra jobbat ändå!) så vi stannade på morbrors affär för att i alla fall köpa en ny napp, för utan den kan det ju bli katastrof om det vill sig så illa. Nu ska ni få höra: De sålde inte normala nappar i affären, bara en sort som ingen ville ha hängde kvar på hyllan, sedan var det helt tomt. ”Nappar säljer så dåligt”. Ja det tro fan det eftersom ni inga har! Daaaaa! Mamma var jätteglad när hon kom tillbaka ut till bilen. Jo, men verkligen! Som tur är hade kusin Hailey resurser så jag fick låna en av hennes nappar (en rosa med en lila enhörning på, men det behöver vi ju inte tala om för någon tänker jag… ) när jag blev trött efter fikat och jag fick även ligga en stund och vila i hennes vagn (rosa…) för att samla krafterna. Lycka är att ha en kusin!
Själva kalaset var jättetrevligt och det var roligt att träffa alla igen. Förutom morbror var även Hailey, Loke och Camilla, mormor och Frank och moster Jenny och Johan där så det fanns många att skoja och leka med, fast mamma var tvungen att hålla i mig nästan hela tiden annars kom underläppen fram. Undrar när detta ska avta?! Mamma är alldeles för larvig, det vet hon, men det är ju bara så s-y-n-d om mig när jag blir ledsen för att hon vänder sig om fem sekunder *buhuuu*. Tack för ett roligt kalas morbror, hoppas vi ses snart igen!
När vi kom hem var det inte mycket kväll kvar för mig, det blev mest middag och sedan var det nästan genast god natt, för eftersom jag missat min eftermiddagssömn var jag extra trött. Nu sover jag gott och mamma och pappa tänker titta på en tretimmarsfilm – lycka till med det, ni kommer vara som zombies imorgon när jag vaknar halv sex, haha!
Hej alla nära och kära! Här kan ni som vill följa min utveckling, mina bus och upptåg samt en massa annat som kommer inträffa i min vardag det närmaste året. Trevlig läsning!
söndag 12 maj 2013
lördag 11 maj 2013
Fredag 10/5
Mera sol och värme, jag älskar sommaren!!!
Idag klarade jag av två stora premiärer innan klockan ens var nio, nämligen shortspremiär och barfotastrapats-i-gräset-premiär – inte illa! Inte illa alls! Detta väder kan jag verkligen vänja mig vid!
Nog om sommarglädjen (fast den är stor och värd att nämnas igen, hihi). En annan bra sak är att jag skärpt till mig på matfronten idag och ätit både lunch och middag, hejja mej! Jag var särskilt förtjust i middagen som bestod av kyckling, morot, broccoli och tomat med ris, en ny rätt som det inte fanns så mycket som ett uns kvar av då pappa matat mig färdigt! Nu vänder det, inget mera matvägreri på den här stora killen, i alla fall inte för den här gången, hihi!
Dagens fräsigaste upptäckt var nog trots mina två premiärer när pappa på kvällen drog igång gräsklipparen, för oj vad jag tyckte den var cool! Gräsklipparfascination deluxe är bara förnamnet, hihi. Pappa undrar om jag kommer tycka det är lika kul när jag är 15 och kanske tvingas dra runt på den ibland…
fredag 10 maj 2013
Torsdag 9/5
Igår kväll på nyheterna sades äntligen orden vi väntat på så länge: Det är nu officiellt sommar då det varit 10 plusgrader under fem dygn i sträck och dagens temperatur svek inte, det har varit strålande sol och en massa härlig värme! Jippi!
Idag har jag fortsatt att gå, gå och gå, det finns helt enkelt ingen hejd på mitt promenerande (hade inte mamma ont i ryggen förut…)! Dagens övningar har resulterat i att jag förstått att jag kan styra mamma och pappa dit jag vill (det har jag ju gjort förut också, fast inte med hjälp av mina egna ben, hihi), en jätterolig erfarenhet som jag utnyttjat till fullo. Nu ska här undersökas, se upp för förbiångande Ludde när ni hälsar på!
På kvällen hade vi gäster då mammas syssling Ann-Sofie och allas vår kompis Anders kom på grillning och tjatter, najsigt värre! Som vanligt var jag lite reserverad i början, men jag tinade snart upp och det blev en jättetrevlig kväll i glada vänners lag, den allra bästa sorten! Tack för att ni kom, det är alltid så roligt att se er!
Mitt matintag har fortsatt i fisighetens tecken; uteslutande välling, gröt och ersättning hela dagen. Hoppas detta tokeri går över snart för såhär kan vi ju inte hålla på!
Idag har jag fortsatt att gå, gå och gå, det finns helt enkelt ingen hejd på mitt promenerande (hade inte mamma ont i ryggen förut…)! Dagens övningar har resulterat i att jag förstått att jag kan styra mamma och pappa dit jag vill (det har jag ju gjort förut också, fast inte med hjälp av mina egna ben, hihi), en jätterolig erfarenhet som jag utnyttjat till fullo. Nu ska här undersökas, se upp för förbiångande Ludde när ni hälsar på!
På kvällen hade vi gäster då mammas syssling Ann-Sofie och allas vår kompis Anders kom på grillning och tjatter, najsigt värre! Som vanligt var jag lite reserverad i början, men jag tinade snart upp och det blev en jättetrevlig kväll i glada vänners lag, den allra bästa sorten! Tack för att ni kom, det är alltid så roligt att se er!
Mitt matintag har fortsatt i fisighetens tecken; uteslutande välling, gröt och ersättning hela dagen. Hoppas detta tokeri går över snart för såhär kan vi ju inte hålla på!
Onsdag 8/5
Imorse var jag till mammas förtret tillbaka i mina gamla nya vanor och väckte mamma med buller och bång (eller i alla fall snack, glädjetjut och bus) redan 05.15 så då var det bara att börja sysselsätta mig. Denna uppgift angrep mamma med varierande entusiasm, men hon lyckades i alla fall uppehålla mig tillräckligt för att hon skulle få slumra/halvsova 40 minuter till, vilket ju ändå i sammanhanget måste räknas som en seger, hihi. Just det, nu ska jag passa på att berätta! Eftersom mamma inte är något stort fan av att sitta uppe och mata mig på natten utan hellre flyttar över mig till sin säng när det är flaskdags hade hon Luddesäkrat pappas sida av sängen inför hans bortavaro, så att jag inte skulle ramla ner när jag låg där. Det visade sig emellertid vara helt i onödan för mamma tog sig i kragen och matade mig i min säng (det tar ju bara tre minuter nu när det är halva flaskor) alla tre nätterna och där sov jag sedan vidare tills jag vaknade för morgonen! Där ser man - hejja mamma *klapp på axeln*! Pappa kanske borde resa lite oftare… hihi!
Jag var så gott som feberfri när jag vaknade, men jag har inte velat äta något annat än gröt och flaska idag heller (det var likadant igår). Jag klöks av maten och spottar ut trots att mamma gjort den nästan flytande, kanske känner jag mig tjock i halsen? Eller så smakar det otäckt för att jag har lite snor? Mamma hoppas i alla fall att det beror på nåt annat än att jag bara inte vill äta, för det är ju svårt att fajtas emot!
På förmiddagen gick mamma och jag en långpromenad tillsammans med Evelyn och Nova och sedan följde vi med hem till dem för lite lek och fika innan lunch och då hände något fräsigt: Jag stod själv i flera sekunder och medan jag balanserade böjde jag på knäna två gånger upp och ner utan att ramla (sedan föll jag handlöst, men vad spelar väl det för roll, hihi!?) – wow liksom!
Eftermiddagen flöt på i vanlig onsdagsordning, fast idag tyckte vi att det gick lite extra långsamt eftersom vi väntade på att pappa skulle komma hem från sin resa. Till slut blev dock klockan halv sex och han kom äntligen, som vi längtat! Efter maten blev det sedan naturligtvis lek och familjemys för hela slanten och det var då det inträffade, det vi väntat på: Jag knallade helt plötsligt iväg när mamma höll mig i händerna och sedan slutade jag inte gå förrän jag gått hela vägen från vardagsrummen till Toves rum och snabbare och snabbare gick det. Vilken känsla! Vilken frihet! Obeskrivbart, hihi!
Jag fortsatte träna på min nya färdighet hela kvällen och vid ett tillfälle när pappa och jag var ute och knallade skulle vi gå in och kolla vad tjejerna gjorde i Ebbas rum. Nu råkade det bara vara så att dörren var stängd och innan pappa hann knacka på hade jag redan stegat rätt in i den i full fart och lade följaktligen upp ett illtjut. Haha, nu börjar en helt ny resa (på stående fot skulle man kunna säga, om man var fyndig…), se upp i backen!
Inatt kommer jag säkert att sova gott efter alla bravader, det är ju inte varje dag man blir rörlig!
Och så ”Dagens Ludde”: Under ett obevakat ögonblick lyckades jag idag äventyra hela min dagboks framtid, och forntid också för den delen, då jag på något sätt lyckades med konststycket att vända mammas bildskärm upp och ner! Det tog mamma och pappa två timmar (!) att hitta sättet på vilket man tryckte tillbaka den i vanligt läge igen, haha, det går inte en dag utan att jag lär dem nåt nytt!
Jag var så gott som feberfri när jag vaknade, men jag har inte velat äta något annat än gröt och flaska idag heller (det var likadant igår). Jag klöks av maten och spottar ut trots att mamma gjort den nästan flytande, kanske känner jag mig tjock i halsen? Eller så smakar det otäckt för att jag har lite snor? Mamma hoppas i alla fall att det beror på nåt annat än att jag bara inte vill äta, för det är ju svårt att fajtas emot!
På förmiddagen gick mamma och jag en långpromenad tillsammans med Evelyn och Nova och sedan följde vi med hem till dem för lite lek och fika innan lunch och då hände något fräsigt: Jag stod själv i flera sekunder och medan jag balanserade böjde jag på knäna två gånger upp och ner utan att ramla (sedan föll jag handlöst, men vad spelar väl det för roll, hihi!?) – wow liksom!
Eftermiddagen flöt på i vanlig onsdagsordning, fast idag tyckte vi att det gick lite extra långsamt eftersom vi väntade på att pappa skulle komma hem från sin resa. Till slut blev dock klockan halv sex och han kom äntligen, som vi längtat! Efter maten blev det sedan naturligtvis lek och familjemys för hela slanten och det var då det inträffade, det vi väntat på: Jag knallade helt plötsligt iväg när mamma höll mig i händerna och sedan slutade jag inte gå förrän jag gått hela vägen från vardagsrummen till Toves rum och snabbare och snabbare gick det. Vilken känsla! Vilken frihet! Obeskrivbart, hihi!
Jag fortsatte träna på min nya färdighet hela kvällen och vid ett tillfälle när pappa och jag var ute och knallade skulle vi gå in och kolla vad tjejerna gjorde i Ebbas rum. Nu råkade det bara vara så att dörren var stängd och innan pappa hann knacka på hade jag redan stegat rätt in i den i full fart och lade följaktligen upp ett illtjut. Haha, nu börjar en helt ny resa (på stående fot skulle man kunna säga, om man var fyndig…), se upp i backen!
Inatt kommer jag säkert att sova gott efter alla bravader, det är ju inte varje dag man blir rörlig!
Och så ”Dagens Ludde”: Under ett obevakat ögonblick lyckades jag idag äventyra hela min dagboks framtid, och forntid också för den delen, då jag på något sätt lyckades med konststycket att vända mammas bildskärm upp och ner! Det tog mamma och pappa två timmar (!) att hitta sättet på vilket man tryckte tillbaka den i vanligt läge igen, haha, det går inte en dag utan att jag lär dem nåt nytt!
onsdag 8 maj 2013
Tisdag 7/5
Bara för att ni undrar ska jag tala om att jag idag sov till kvart i sju. Snällt va!?
Idag har det för första gången i år varit sommarvärme på riktigt och detta till ära hade jag ett par tunna, härliga linnebyxor och t-shirt på mig, jag till och med satt en stund utan strumpor på trallen. Om detta är en försmak på vad sommaren har att bjuda på så förstår jag varför alla längtar dit, detta är ju fullkomligt underbart!
Mamma och jag fick gå till Öppet hus själva idag trots att det är tisdag för Ebba skulle på besök i förskoleklassen (inget spännande alls!!!) på förmiddagen. Allt förflöt som vanligt, inget utöver det vanliga hände, förutom att jag övade på att stå själv några gånger. Jag börjar verkligen få grepp om ståendet nu och har fått mera stuns i benen än tidigare. Jag viker inte längre benen och faller handlöst när jag vill sluta stå eller blir trött utan istället böjer jag sakta knäna tills jag sitter ner, antingen på huk, knä eller rumpan. Jag provar mina nyfunna vingar allt oftare och jag tycker att det är så roligt. Kom gärna och inspektera mina nya färdigheter, jag visar stolt för alla som vill se!
Eftersom vädret var så vackert spenderade vi hela eftermiddagen utomhus, jag medtadels lekandes under ett parasoll på trallen men även en stund ryckandes i gräset (om man flyttar mig runt på gräsmattan kanske man kan använda mig som gräsklippare, hihi!?). Efter fikat ville tjejerna gå till vår lekpark en sväng så det gjorde vi. En stund tyckte jag det var roligt, speciellt att gräva i sanden och att gunga högt, men det blev en ganska kort visit för sedan började jag kinka och bli trött och gnällig och då var det lika bra att gå hem. Mamma kände redan då att det var något som inte stämde med mig, jag brukar inte alls bete mig på det viset vid den tiden på dagen och mycket riktigt, när vi kom hem hade jag feber som snabbt steg och jag blev skrikigare och ledsnare ju längre kvällen gick. Stackars mig, jag var verkligen ynklig och visste varken ut eller in och det blev många timmars kamp i soffan mellan mig och mamma innan jag till slut somnade för natten och sedan vågade hon knappt andas resten av kvällen av rädsla för att väcka mig. Nu hoppas vi att detta är en av de snabba febertoppar som jag haft förut, som försvinner under natten för imorgon vill jag inte må såhär! Så håll tummisarna nu!
Idag har det för första gången i år varit sommarvärme på riktigt och detta till ära hade jag ett par tunna, härliga linnebyxor och t-shirt på mig, jag till och med satt en stund utan strumpor på trallen. Om detta är en försmak på vad sommaren har att bjuda på så förstår jag varför alla längtar dit, detta är ju fullkomligt underbart!
Mamma och jag fick gå till Öppet hus själva idag trots att det är tisdag för Ebba skulle på besök i förskoleklassen (inget spännande alls!!!) på förmiddagen. Allt förflöt som vanligt, inget utöver det vanliga hände, förutom att jag övade på att stå själv några gånger. Jag börjar verkligen få grepp om ståendet nu och har fått mera stuns i benen än tidigare. Jag viker inte längre benen och faller handlöst när jag vill sluta stå eller blir trött utan istället böjer jag sakta knäna tills jag sitter ner, antingen på huk, knä eller rumpan. Jag provar mina nyfunna vingar allt oftare och jag tycker att det är så roligt. Kom gärna och inspektera mina nya färdigheter, jag visar stolt för alla som vill se!
Eftersom vädret var så vackert spenderade vi hela eftermiddagen utomhus, jag medtadels lekandes under ett parasoll på trallen men även en stund ryckandes i gräset (om man flyttar mig runt på gräsmattan kanske man kan använda mig som gräsklippare, hihi!?). Efter fikat ville tjejerna gå till vår lekpark en sväng så det gjorde vi. En stund tyckte jag det var roligt, speciellt att gräva i sanden och att gunga högt, men det blev en ganska kort visit för sedan började jag kinka och bli trött och gnällig och då var det lika bra att gå hem. Mamma kände redan då att det var något som inte stämde med mig, jag brukar inte alls bete mig på det viset vid den tiden på dagen och mycket riktigt, när vi kom hem hade jag feber som snabbt steg och jag blev skrikigare och ledsnare ju längre kvällen gick. Stackars mig, jag var verkligen ynklig och visste varken ut eller in och det blev många timmars kamp i soffan mellan mig och mamma innan jag till slut somnade för natten och sedan vågade hon knappt andas resten av kvällen av rädsla för att väcka mig. Nu hoppas vi att detta är en av de snabba febertoppar som jag haft förut, som försvinner under natten för imorgon vill jag inte må såhär! Så håll tummisarna nu!
tisdag 7 maj 2013
Måndag 6/5
Första måndagen i maj, solen strålar från en molnfri himmel och vindarna är varma – very najs!
Nåt som däremot inte var så najs (tyckte mamma i alla fall) var att jag bestämde mig för att vakna och vara gå-upp-och-äta-frukost-annars-ställer-jag-till-en-scen-pigg redan klockan 05.25 och det fanns inte en chans att jag tänkte ompröva mitt beslut (och tro inte att det var pga brist på försök från mammas sida, jag fick till och med välling i sängen för att hon skulle få fem extra minuter att znoosa på, men direkt då jag slurkat i mig flaskan satte jag igång min gå-upp-kampanj igen och mamma hade inget annat val än att göra just det). Då var klockan 05.47 och det skulle bli en lång dag för mamma, hihi!
Mitt okristligt tidiga uppvaknande till trots vägrade jag stänga mina ögon en enda minut innan det var dags för syskonsången, men då vi var ca 40 minuter in i den gick det inte längre och mamma och jag fick ge upp, ingen fika och lek idag alltså *snyft*.
Emellertid… om vi nån gång ska missa lek och fika var det bra att det var idag eftersom vi i förväg redan bestämt att Evelyn, Nova och Nimla skulle följa med mig, Ebba och mamma hem efter sången för en hel eftermiddag med lunch, fika, bus och lek. Detta gjorde att Ebba kunde stanna kvar på sångstunden när mamma och jag gick och sedan komma hem med gästerna efteråt – hur bra som helst!
Hela eftermiddagen spenderades så i glada vänners lag ute på vår baksida med de stora tjejerna lekandes i trädgården, mammorna evigt tjattrandes och vi små umgicks på vårt eget lilla vis (i alla fall de få minuter vi lyckades vara vakna, mätta och leksugna samtidigt, hihi) genom att sitta mitt emot varandra på en filt och pillerifixa på var sitt håll. Umgänge när det är som bäst, haha!
På kvällen körde det ihop sig lite för mamma eftersom det föräldramöte hon visste var ikväll och hade tänkt strunta i visade sig vara för de blivande sexåringarna och inte ett vanligt förskolemöte, ojoj! Ändrade planer alltså! Vilken tur vi har att farmor och farfar bor så nära oss och alltid ställer upp trots kort varsel, ni är guld värda! Tove och Ebba blev alltså hemma medan jag följde med mamma på mötet, vi tyckte det var bäst så med tanke på mitt just nu enorma behov av att hela tiden inte bara se utan också röra vid mamma (bättre att spara på den godbiten tills det verkligen behövs liksom…). Innan vi gick till mötet bytte mamma om mig till pyjamas och tog med en flaska välling för hon trodde att eftersom det var min normala nattatid så skulle jag kanske somna. Det gjorde jag inte. Istället blev det en väldig fart på mig och jag höll en skaplig låda i det stora rummet (matsalen, vilken akustik!) och mamma kände sig jättetaskig som tystade mig med nappen när jag var så glad, uppspelt och pratig, men vad ska man göra liksom!? Som tur var höll inte mötet på den 1,5 timma som var utsatt utan bara 35 minuter så vi var ganska snabbt tillbaka hemma, och i ärlighetens namn kunde vi varit utan även de 35 minuterna då det enda vettiga var att vi fick ett papper i ett kuvert med en tid när vi ska på enskilt samtal inför f-klassen och det kunde de ju lika gärna ha skickat på posten. Herregud vilket slöseri med tid och energi!
Ikväll somnade jag klockan åtta, alltså lite senare än vanligt, vilket höjde mammas hopp om att jag kanske inte vaknar med något som börjar med en 5:a imorgon. Vi får väl se, haha!
Nåt som däremot inte var så najs (tyckte mamma i alla fall) var att jag bestämde mig för att vakna och vara gå-upp-och-äta-frukost-annars-ställer-jag-till-en-scen-pigg redan klockan 05.25 och det fanns inte en chans att jag tänkte ompröva mitt beslut (och tro inte att det var pga brist på försök från mammas sida, jag fick till och med välling i sängen för att hon skulle få fem extra minuter att znoosa på, men direkt då jag slurkat i mig flaskan satte jag igång min gå-upp-kampanj igen och mamma hade inget annat val än att göra just det). Då var klockan 05.47 och det skulle bli en lång dag för mamma, hihi!
Mitt okristligt tidiga uppvaknande till trots vägrade jag stänga mina ögon en enda minut innan det var dags för syskonsången, men då vi var ca 40 minuter in i den gick det inte längre och mamma och jag fick ge upp, ingen fika och lek idag alltså *snyft*.
Emellertid… om vi nån gång ska missa lek och fika var det bra att det var idag eftersom vi i förväg redan bestämt att Evelyn, Nova och Nimla skulle följa med mig, Ebba och mamma hem efter sången för en hel eftermiddag med lunch, fika, bus och lek. Detta gjorde att Ebba kunde stanna kvar på sångstunden när mamma och jag gick och sedan komma hem med gästerna efteråt – hur bra som helst!
Hela eftermiddagen spenderades så i glada vänners lag ute på vår baksida med de stora tjejerna lekandes i trädgården, mammorna evigt tjattrandes och vi små umgicks på vårt eget lilla vis (i alla fall de få minuter vi lyckades vara vakna, mätta och leksugna samtidigt, hihi) genom att sitta mitt emot varandra på en filt och pillerifixa på var sitt håll. Umgänge när det är som bäst, haha!
På kvällen körde det ihop sig lite för mamma eftersom det föräldramöte hon visste var ikväll och hade tänkt strunta i visade sig vara för de blivande sexåringarna och inte ett vanligt förskolemöte, ojoj! Ändrade planer alltså! Vilken tur vi har att farmor och farfar bor så nära oss och alltid ställer upp trots kort varsel, ni är guld värda! Tove och Ebba blev alltså hemma medan jag följde med mamma på mötet, vi tyckte det var bäst så med tanke på mitt just nu enorma behov av att hela tiden inte bara se utan också röra vid mamma (bättre att spara på den godbiten tills det verkligen behövs liksom…). Innan vi gick till mötet bytte mamma om mig till pyjamas och tog med en flaska välling för hon trodde att eftersom det var min normala nattatid så skulle jag kanske somna. Det gjorde jag inte. Istället blev det en väldig fart på mig och jag höll en skaplig låda i det stora rummet (matsalen, vilken akustik!) och mamma kände sig jättetaskig som tystade mig med nappen när jag var så glad, uppspelt och pratig, men vad ska man göra liksom!? Som tur var höll inte mötet på den 1,5 timma som var utsatt utan bara 35 minuter så vi var ganska snabbt tillbaka hemma, och i ärlighetens namn kunde vi varit utan även de 35 minuterna då det enda vettiga var att vi fick ett papper i ett kuvert med en tid när vi ska på enskilt samtal inför f-klassen och det kunde de ju lika gärna ha skickat på posten. Herregud vilket slöseri med tid och energi!
Ikväll somnade jag klockan åtta, alltså lite senare än vanligt, vilket höjde mammas hopp om att jag kanske inte vaknar med något som börjar med en 5:a imorgon. Vi får väl se, haha!
måndag 6 maj 2013
Söndag 5/5
Idag har familjen haft en trädgårdsfixardag där vi först åkte och inhandlade och sedan petade ner inte mindre än 70 (!) plantor i jorden på lite olika ställen här hemma. Mamma och tjejerna planterade medan pappa och jag övervakade det hela inifrån vardagsrummet, där jag for runt i min gåstol och snackade och vinkade ut genom de stora fönstren. Det var jättekul och pappa lät mig hållas ända tills jag fick tag på gardinen, då flyttade han mig och det var slut på det roliga, äsch! Men, men, det blir fler tillfällen, pappa kan ju inte alltid vara där och se vad jag håller på med! Eller kan han, hemska tanke, hihi!?
Dagens lunch intogs på Ikea-restaurangen och jag hade sett fram emot att få äta den goda lasagnen jag fick där förra gången, men istället bjöds idag nån jättekonstig fiskrätt med ärtor som inte såg god ut någonstans och luktade och smakade ännu värre! Jag försökte tappert äta två skedar, men allt kom ut direkt igen så vi gav upp. Tur att mamma packat för alla eventualiteter och hade med sig min vanliga goda hemlagade mat för när den kom fram på bordet åt jag nästan tallriken ren, så hungrig var jag. Det är skillnad på mat och mat, det är ett som är säkert!
Förutom blommorna blev dagens inköp lite smått och gott från Ikea, bland annat två vattenmuggar till mig, såna där supersöta genomskinliga med hundhuvuden ni vet. Hur söta som helst och dessutom bra upptäckte jag när jag inveg en av dem vid eftermiddagsfikat som vi avnjöt under parasollet ute på trallen när vi kommit hem. Man kan aldrig ha för många vattenmuggar, de verkar alltid vara i disken när man ska ha en!
Klockan halv fem kom pappas arbetskamrat och hämtade honom för att de skulle åka på en kurs i Borlänge med jobbet och vara borta till onsdag kväll. Tråkigt, men det är tyvärr något som måste göras. Mamma ska göra sitt bästa för att hålla ställningarna tills han kommer tillbaka, men det blir inte lätt, vi kommer sakna honom jättemycket allihop. Men, ett steg i taget så är det snart onsdag kväll och sedan är vi alla lediga tillsammans torsdag till söndag så det blir värt att kämpa lite extra till dess!
Det blev ett lite rörigt inlägg idag både kronologiskt och innehållsmässigt, men det är priset man får betala när mamma ska försöka hinna med allt som två normalt gör *pust*!
Skaffa er en bra nästa vecka, det ska vi göra!
Dagens lunch intogs på Ikea-restaurangen och jag hade sett fram emot att få äta den goda lasagnen jag fick där förra gången, men istället bjöds idag nån jättekonstig fiskrätt med ärtor som inte såg god ut någonstans och luktade och smakade ännu värre! Jag försökte tappert äta två skedar, men allt kom ut direkt igen så vi gav upp. Tur att mamma packat för alla eventualiteter och hade med sig min vanliga goda hemlagade mat för när den kom fram på bordet åt jag nästan tallriken ren, så hungrig var jag. Det är skillnad på mat och mat, det är ett som är säkert!
Förutom blommorna blev dagens inköp lite smått och gott från Ikea, bland annat två vattenmuggar till mig, såna där supersöta genomskinliga med hundhuvuden ni vet. Hur söta som helst och dessutom bra upptäckte jag när jag inveg en av dem vid eftermiddagsfikat som vi avnjöt under parasollet ute på trallen när vi kommit hem. Man kan aldrig ha för många vattenmuggar, de verkar alltid vara i disken när man ska ha en!
Klockan halv fem kom pappas arbetskamrat och hämtade honom för att de skulle åka på en kurs i Borlänge med jobbet och vara borta till onsdag kväll. Tråkigt, men det är tyvärr något som måste göras. Mamma ska göra sitt bästa för att hålla ställningarna tills han kommer tillbaka, men det blir inte lätt, vi kommer sakna honom jättemycket allihop. Men, ett steg i taget så är det snart onsdag kväll och sedan är vi alla lediga tillsammans torsdag till söndag så det blir värt att kämpa lite extra till dess!
Det blev ett lite rörigt inlägg idag både kronologiskt och innehållsmässigt, men det är priset man får betala när mamma ska försöka hinna med allt som två normalt gör *pust*!
Skaffa er en bra nästa vecka, det ska vi göra!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
