När vi kom hem och hade hämtat Tove tog mamma fram vattenspridaren till flickorna för det var sådant härligt väder och ni kan tro att det blev liv i luckan på unge herr Jönsson då! Fram och in i strålen skulle jag bara, kosta vad det kosta ville, jag var helt sjövild! Eftersom mamma inte gillar vattenspridare (tunnis!) var Tove snäll och gick med mig i vattnet och jag fick liksom inte nog, jag till och med stod mitt framför vattenspridaren och lät strålen gå upp och ner över mig flera gånger i rad utan att göra annat än att skratta och kippa lite efter andan då vattnet kom i ansiktet. Mamma och pappa stod som två fån på trallen och tittade på och skrattade åt oss, för ni ska inte tro att de blötte ner sig, nä då, hihi! Inte förrän det blev absolut nödvändigt tog pappa mod till sig och klev in i strålen för att hämta mig, och den protesten som då följde borde ni ha hört ända hem till er, jag klämde verkligen i från tårna, hehe. En sak är säker: Vattenspridaren har inte varit framme för sista gången i sommar!
För att lugna ner oss efter vattenspridarkonflikten tog mamma och jag en riktig långpromenad. Vi var ute lite drygt en timma och när vi kom hem var det fortfarande ljust och varmt ute trots att klockan nästan var åtta. Underbara sommar!
Skickat från min Samsung Mobil

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar