onsdag 27 mars 2013

Torsdag 21/3

Idag följde Ebba med till min babysång eftersom de kräks så mycket på hennes förskola att mamma inte vill skicka dit henne *urk*. Det var jätteroligt att visa Ebba för mina torsdagsvänner, nu vet de ju hur en av mina fina storasystrar ser ut! Det nya idag var väl att jag satt på golvet och dansade när Annika började spela på gitarren, hihi. Jag har ju gjort rörelser som mamma tolkat som dans vid några tillfällen förut när musik och/eller sång hörts, men idag var det verkligen tydligt: Jag dansade när musiken var på och slutade när den var av, helt klockrent, hihi!

Efter sånggruppen sov jag 1,5 timma så att mamma och Ebba hann äta lunch och slappa lite innan vi skulle sadla om och gå iväg till barntimmarna (torsdag ni vet, fast idag blev det ju lite mindre spring i alla fall eftersom vi inte behövde hämta Ebba på dagis innan kyrkan utan kunde gå direkt hemifrån!). Då vi lämnat av Ebba bestämde mamma och jag oss för att ta en promenad ner till gammelmormor och se om hon var hemma, det är nämligen hemskt tråkigt att gå hem dessa två timmar emellan lämning och hämtning och bara glo, mycket roligare att spendera dem med nära och kära! Hon var hemma och vi fick en mysig (fast alldeles för kort!) fika- och pratstund tillsammans innan mamma och jag var tvungna att gå och hämta Ebba igen och sedan skynda och möta Tove då hon kom hem efter skolan. No rest for the wicked, haha! Tack för frukten och sällskapet gammelmormor, hoppas vi ses snart igen!

Vid sövningen på kvällen fick mamma ett infall att jag skulle få smaka välling igen (hon ger sig visst aldrig…) och blandade därför 60/40 med ersättning/välling i en flaska och tänkte att det skulle gå hur bra som helst! Det hade det säkert gjort också, om det funnits en nappflaskenapp som hette 2,5 vill säga! Ur nr 2 kunde jag inte få ut ett dyft hur jag än sög och ur nr 3 sprutade det vällingblandning överallt så fort mamma vände flaskan. Resultat = En asförbannad mig och en mer än lovligt frustrerad mamma som fick hälla ut alltihopa och börja om igen, allt medan jag skrek som en galning. Herregud, snart skiter vi i det här, det är inte ens nästan värt besväret!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar