På Öppet hus idag var det en väldigt liten grupp som träffades och lekte, sjöng och fikade, det kändes nästan som vår måndags- eller torsdagsgrupp. Det var mysigt att inte vara så många och jag fick tillfälle att verkligen lära känna och leka mycket med Melvin, som är exakt en månad äldre än mig och därför har lite andra rörelser för sig. Det var roligt att se vad som komma skall, det såg verkligen häftigt ut när han stod på händer och knän och gungade och nästan kom iväg framåt – nu ska jag träna, jag vill också kunna göra så!
Efter Öppet hus sov jag en stund och sedan var vi bara hemma och myste resten av dagen, skönt! Till mellis bjöd vi in farmor som slutade tidigt idag och det gjorde att eftermiddagen fram tills pappa kom hem gick jättefortVid fikat släppte jag verkligen loss och visade farmor hur vild jag egentligen är och jag tror faktiskt att jag lyckades förvåna henne lite, hihi. Det gömmer sig mycket bus och hyss i denna lilla kropp, mycket mer än vad jag vanligtvis visar upp när vi är borta, hihi (man är väl väluppfostrad liksom…)! ! Farmor och farfar hade handlat en hel massa jättefina böcker till mig på bokrean och dem fick jag idag. Ebba hjälpte mig att läsa och förstå en bok i taget medan jag smakade på de andra, hihi. En bok handlade om en traktor, en annan om en drake, en tredje om djungeldjur, en fjärde om hundar (den skällde!) och en femte om färger. Tack så mycket snälla farmor och farfar, nu har jag att göra ett tag! Idag hann jag bara träffa farfar helt kort när han kom från jobbet för att hämta hem farmor, men vi hann ju i alla fall hälsa och gosa lite grann! Hoppas det blir snart igen, farfar kan man aldrig träffa för mycket!
Till middagen åt familjen fisk och mamma hade tagit bort en bit till mig och kokt den och blandat med potatis och morot. Det gick väl sådär, men det var inte helt otäckt, hihi! Mamma hänger i med att jag ska erbjudas något att äta varje gång familjen äter (när jag är vaken såklart, hihi) och det går bättre och bättre. Bäst gillar jag fruktstunden på förmiddagen och mellanmålet på eftermiddagen då jag brukar få plommonbanan eller päronbanan som ju båda är storfavoriter, men jag har faktiskt börjat uppskatta en del av den vanliga maten också (eller, uppskatta kanske är ett lite starkt ord…. Uthärda kanske är bättre, men i alla fall… hehe) och det är ganska sällan jag totalvägrar. Bra kämpat!
På kvällen idag när mamma och pappa båda stod hos mig vis skötbordet passade jag på att visa att jag kan vända mig där också och när jag låg där på magen fick jag bland annat tag i sladden till clips-lampan som sitter högst upp på skötbordet. Ojoj, den var rolig att dra i kan ni tro och när mamma flyttade bort den så att den hamnade på sidan av skötbordet utanför både min räckvidd (trodde hon) och mitt synfält letade jag efter den en lång stund och lyckades faktiskt till slut krafsa fram den igen! Hur coolt som helst tyckte pappa och mamma, själv såg jag det bara som vilken som helst i raden av mina bragder… (@ödmjukastivärlden, hihi).
Krypträning med de bästa:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar