Natten blev som mamma befarade lite tjorvig. Jag visste inte riktigt vad jag ville (och hur ska då mamma veta det liksom??!) och hade jättesvårt att komma till ro. Jag sov i korta perioder fram till kl fem, sedan somnade jag in skönt på mammas bröst när hon låg på rygg. Där kunde jag snusa de sista två timmarna och mamma fick slappna av lite innan det var dags att gå upp och möta den nya dagen.
Till följd av natten sov jag ganska mycket på förmiddagen. Mamma borde nog ha gjort detsamma, men så har vi ju det här med alla ”måsten”… Det kommer ta tid för mamma att lära sig släppa dem lite, men hon är faktiskt på väg!
På eftermiddagen var det dags för mitt andra besök på BVC – något hela familjen tyckte skulle bli spännande. Min riktiga sköterska var fortfarande sjuk så vi fick träffa Nina igen, men det gjorde ingenting för hon är jättebra och vi gillar henne allihop. Idag tickade vågen ända upp till – tataradaaaaa – 4040 gram. Jag har alltså gått upp 370 gram sedan förra tisdagen. Bra jobbat, eller hur?! Min längd idag är 51,5 cm, något som fick Nina att fundera på om vi verkligen mätte rätt förra gången? Kan man växa 1,5 cm på dryga veckan? Ja inte vet jag, men i mitt protokoll står det i alla fall nu att jag gjort det!
När vi kommit hem från BVC kom mammas jobbarkompis Jenny på besök för att träffa mig (och mamma så klart, hihi). Jenny hade med sig ett fint, färgglatt paket till mig och i det låg en jättetuff mörkblå onepiece, precis en sån som mamma och jag gillar så mycket! Tack så mycket, den kommer användas mycket!
Jag var vaken under hela besöket och även en stund innan och en stund efter, vilket sammanlagt blev dryga tre timmar! Så länge har jag aldrig varit vaken i sträck förut och det resulterade på kvällen i vad mamma tror var övertrötthet: Jag var orolig, svår att få nöjd och vid ett tillfälle faktiskt så förbannad att det till och med kom tårar (!), helt ”out of character” för mig. Mamma lyckades dock till slut få mig att sova lugnt i hennes famn, och där är var jag ligger nu (mamma kör pekfingervalsen på detta inlägg…). Kanske laddar jag för ytterligare en natt med tveksam sömn…

Ååå vad kul att kunna följa Ludde så här!!!
SvaraRadera