Idag äntligen startar sånggrupperna på Öppet Hus igen och vi får återse alla våra kamrater! …trodde vi… Det visade sig när vi kom till kyrkan att vi var ensamma i gruppen, alla andra var sjuka eller hade andra förhinder, det var bara vi och läraren där! Jaja, vad göra liksom!? Vi var ju där för att sjunga så det var precis vad vi satte oss och gjorde! Det kändes kanske lite skumt till en början, men vi känner ju Annika ganska väl så det mjuknade upp efter ett tag, och efter halva tiden överraskade dessutom en annan kändis, nämligen Veronica, oss med att komma förbi trots att hon inte hade Vide idag. Nu kändes det nästan som vanligt, hihi! Det märktes stor skillnad på mig under sångstunden idag jämfört med innan jul: Nu står jag förväntansfull upp på golvet eller i mammas knä och hänger verkligen med; viftar, sprattlar, gurglar och skrattar, mamma behöver nästan bara hålla mig bak i brallan så stadig är jag, hihi. Vilken rolig utveckling! Precis när vi skulle sluta sångstunden, vi hade väl typ två sånger kvar, kom en annan, ny familj som inte varit med i gruppen förut så de var med på slutet och när vi fikade och lekte – roligt med nya kompisar! En något udda måndagsförmiddag alltså, men mycket trevlig!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar