Idag är det ingen vanlig dag för idag är det Luddes ettårsdag - hurra, hurra, hurra!!! Min ettårsdag, kan ni fatta!? Ojojoj, vilken grej!
En trevlig tradition vi har i vår familj att födelsedagsbarnet får en chokladboll med ett födelsedagsljus i till frukosten (!), en sedvänja som naturligtvis även genomfördes idag på min alldeles egna dag. Jag hade ju tittat på när Ebba tillverkade chokladbollarna i fråga igår och tyckte då att de såg mycket spännande och smarriga ut, men då det idag var ok för mig att hugga in på en av dem blev jag tveksam och tyckte inte alls att de var något speciellt. Jag släppte bollen på golvet och grabbade tag i min leverpastejsmörgås istället och även fast Tove plockade upp den inte bara en utan två gånger ville jag inte ha den till annat än att kladda med, haha. Toves kommentar måste förevigas: ”Mamma, det är nåt fel på Ludde, han gillar inte chokladbollar!”. Hahaha, ja det är ju verkligen ett problem vi måste jobba på, hur ska det annat gå för mig i livet?! *fniss*
När mamma och jag kom hem från att ha lämnat tjejerna i skolan hade jag sådan tur att grannens dränering var i det satdiet att två (två!!!) gula grävmaskiner med skopor skulle köra skytteltrafik fram och tillbaka precis utanför vårt vardagsrumsfönster, typ 1.5 meter från min näsa när jag stod på soffans armstöd tryckt med den mot fönstret (och det gjorde jag kan jag lova – länge!)! Wow, vilken födelsedagspresent! När mamma till slut tyckte att det var dags att kliva ner på golvet och fortsätta med kalasförberedelserna var jag uppe på armstödet igen på tre röda sekunder och det var bara för mamma att stå kvar ett tag till, det är ju ändå min födelsedag, hihi! Det var för övrigt första gången mamma såg mig verkligen klättra uppåt helt för egen maskin, tänk vad rätt mål kan göra, hihi – fränt!
Timmarna hemma innan kalaset kl 14 gick jättefort idag eftersom det var så mycket att förbereda. Det roligaste pysslet tyckte jag var när mamma blåste upp och satte fast alla ballongerna i ingången till vardagsrummet (numera har vi ju bara ett vardagsrum – skumt!). Det såg så himla fint och roligt ut och helst skulle jag velat ta ner allihop på en gång och leka med dem, men jag fattade ju att de kanske fyllde en funktion inför kalaset så jag nöjde mig med att få en extra ballong uppblåst till mig som jag kunde busa med och så småningom smälla, hihi.
Bara en pyttestund efter det att vi kommit hem efter att ha hämtat Ebba från skolan var det så äntligen dags för mitt allra första födelsedagskalas att gå av satpeln - wow! Det var hur spännande som helst precis innan för även om jag inte riktigt visste vad som väntade har jag ju under de senaste dagarna tydligt uppfattat att det är något stort och roligt som kommer att ha mig i fokus (bara det liksom, haha, vilken grej!). När vännerna började ramla in var jag först lite reserverad och jag förstod inte riktigt vad jag skulle göra med de fina, färgglada lådorna med snören som jag fick av var och en av dem, men efter lite hjälp och guidning av Ebba blev jag snart varm i kläderna och började öppna paketen och ni skulle bara se vilka fina saker jag fick – helt otroligt! Det märks att mina vänner känner mig väl för de hade verkligen träffat mitt i prick med sina gåvor och jag blev så glad för alltsammans – tack så jättemycket! Under de timmar kalaset pågick gick jag bara runt bland alla vänner och nya saker och myste och lekte lite här och lite där, kollade läget både inomhus och utomhus, checkade av så att alla hade det bra och ingen var ledsen eller hungrig, kort sagt; jag var en jättebra värd, hihi! Min tårta var jättefin med en stor traktor på, fast jag var inte särskilt imponerad av smaken, jag tog bara två pyttskedar och sedan gick jag över på det jag verkligen gillar, nämligen gröt och smörgås, hihi. Jag petade även med mammas hjälp i mig två vindruvor och det däremot tyckte jag om, fast det räckte med de två, sedan fick det vara bra, man ska ju inte överdriva det goda, haha!
Efter en hel dag med massor av inför-spänning, lek och spring med kompisarna, nya leksaker och spännande smaker överallt var jag då vännerna gick hem tröttast i kommun – det är jobbigt att stå i centrum (mer än vanligt alltså, hihi) hela tiden! Efter ganska mycket skrik och tandagnisslan fick mamma mig till slut att sova i soffan en liten stund innan det var dags att äta middag för att sedan fortsätta födelsedagsfirandet med fina familjen, och det var en himla tur det för annars hade jag aldrig orkat kvällen!
Middagen idag bestod av McDonalds då mamma inte iddes ställa sig vid spisen efter dagens urladdning (det var ju ändå 27 personer här på kalaset!), men inte mig emot eftersom det betydde att jag fick mina favvopommes som efterrätt till min egen mat – inte illa, inte illa alls! Snart kan jag beställa mitt eget Happy Meal, det blir spejsigt!
Efter maten var det dags att öppna familjens presenter, som vi ju sparat tills nu därför att både jag och tjejerna sov när pappa gick iväg till jobbet imorse och det är ju så tråkigt att väcka barn som inte behöver vakna! Jag fick fem fint inslagna paket och i det första, som var från Tove, var det en bultbräda med tillhörande hammare som jag direkt fattade hur jag skulle manövrera (man är väl karl, liksom, hihi). I Ebbas paket fanns en jätterolig pop-up-leksak och jag tog mig genast an jobbet med att försöka lista ut hur jag skulle göra med de olika knapparna för att djuren skulle titta ut, något jag kommer få jobba med ett tag för det var inte helt enkelt! Av Fjant fick jag en fin bok om en hungrig krokodil och jag tyckte det var hur kul som helst när Tove och Ebba visade mig att krokodilen kunde öppna sitt gap och glufsa i sig olika saker på riktigt när de drog i en flik i botten på boken, hihi. Ur det största paketet, som var från pappa och mamma, rullade det efter lite slitandes i pappret ut en megastor lastbil med flaket fyllt av Duplo i alla färger och former, bland annat djur, gubbar och fordon av olika slag. Wow liksom! Jag satte genast igång med att sortera Duplot och med det menar jag ta bort allt irrelevant som djur och gubbar och spara allt med hjul på i en särskild hög som jag sedan satte mig att leka med, hihi. Tur att jag inte är tydlig!
Jag fortsatte leka med mina presenter hela kvällen och faktiskt nästan en bit in på natten också och helst av allt hade jag inte velat sluta då heller, man fyller ju liksom bara ett år en gång, men då klockan närmade sig nio var jag så trött att inte ens de stora hjulen på lastbilen kunde hålla mig vaken så då gav jag faktiskt upp ganska så frivilligt. Vilken dag! Tack alla ni som gjorde den så speciell, den blev bättre än jag någonsin kunnat drömma om!
Jaa, vilken dag som sagt, och vilket år får jag väl också säga för i och med den milstolpe som ettårsdagen utgör slutar denna dagbok att fyllas på, men räds icke! Ni kommer kunna följa mig även i fortsättningen, fast lite mera sporadiskt och inte så strukturerat, haha. Vi ses på fejjan, twitter, instagram och IRL vänner, mest IRL hoppas jag (alla ni som är över 30 får nog googla det där sista, men det bjuder jag på, hihi)! Ha det nu så underbart bra allesamman och ett stort tack för att ni har följt mig detta mitt första år, det har varit väldigt roligt att få dela min utveckling och mina upptåg med er och jag hoppas att vi fortsätter höras och ses mycket framöver – ni är alltid välkomna hem till oss, bara ring först så mamma hinner städa, hihi!
XOXO Ludde
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
Skickat från min Samsung Mobil
























